Sommarutflykt till Galleri Vreta kloster 12 juni 2018

Inga Hjohlman, träskulptur
Foto. Anita Hull

Sommarutflykten i år gick till Galleri Vreta kloster, där Bulle Davidsson tog emot oss i sitt vackert belägna galleri vid Göta Kanal. Hon har drivit galleri där i 10 år och hon berättade för oss hur hon startade galleriet och att hon försökte ställa ut både konstnärer från Östergötland men även konstnärer från andra delar av Sverige.

Ett exempel på det senare är den konstnär som ställde ut när vi var på besök. Inga Hjohlman, skulptör från Leksand där hon på halvtid arbetar med sin konst och på halvtid som ladugårdsskötare.

Inga Hjohlman, träskulptur
Foto. Anita Hull

Arbetsmaterialet till hennes träskulpturer hittar hon runt omkring sig, trädgrenar och stockar som väcker inspiration och blir till delar i stora och mindre skulpturer föreställande djur och människor. Hon har många års erfarenhet av att arbeta med djurhållning, vilket avspeglas i flera av hennes träskulpturer. Dessa utgör ofta en slags porträtt av bland annat kor men även andra djur, både verklighetstrogna men även mer fantasifulla, alla med starka personliga uttryck.

Besöket avslutades med kaffe och nybakade bullar och det smakade väldigt gott.

 

 


Konstresa till Valinge gård och Ytterjärna Kulturcentrum den 23 maj 2018

 

Kerstin Hermelin tar emot oss på Valinge
Foto Gullbritt Weiland

Ännu en härlig dag med KKL!

Tyra Kleen, självporträtt
Foto Gullbritt Weiland

På Valinge gård står en leende, välkomnande Kerstin Hermelin och tar emot oss 32 stycken medlemmar från Konsthistoriska klubben i Linköping. Som en skolklass på utflykt känner vi oss förväntansfulla och glada över att vi får vara gäster på Valinge gård. Kerstin ger oss inblickar i gårdens historia och vi känner de historiska vingslagen från generationer tillbaka. Efter ett välsmakande kaffe med hembakat bröd får vi en föreläsning om konstnären Tyra Kleen, med rötter på Valinge. Vi sitter i ett rum, som kring väggarna har exempel på Tyra Kleens olika konstnärliga perioder och uttrycksätt. Att Tyra Kleen också är en egensinnig person med både charmerade och avvisande sätt kan Kerstins personkännedom vittna om. Efter en rundvandring i huset med Tyras konst för ögonen känner vi oss uppfyllda till sinnet och det är dags att ta farväl.  Stort Tack till Kerstin Hermelin!

 

Arne Klingborg, takmålning konserthallen, Kulturhuset
foto Gullbritt Weiland

Arne Klingborg, takmålning i konserthallen Kulturhuset
Foto Gullbritt weiland

I Ytterjärna gör vi ett besök hos antroposoferna vars filosofi grundar sig på Rudolf Steiners tankar. Han var också en av inspiratörerna till symbolisterna. Här möter oss en stilig och initierad guide som arbetat som eurytmilärare på Waldorfskolan sedan 70-talet. Vi får en rundvandring som startar i den stora aulan med ett mycket speciellt utseende. Göthes färglära och ett ekologiskt tänkande ligger bl.a bakom utformningen och för färgsättningen står Arne Klingsborg och Erik ”Abbi” Asmussen . Dessa både var med och grundade Rudof Steinerseminariet i slutet av 60-talet. De färgade fönstren ger en beskrivningen av livets resa med uttryck från olika tidsåldrar som bidrar till stämningen i rummet. Vår guidade tur går vidare utomhus till det ekologiska reningsverkets många dammar, med skön fläkt från havet.

Resan avslutas med ett besök på den närliggande Saltå Kvarn med inköp av goda bröd och en fin fika i skuggan av träden.

Tack till alla inblandade och särskilt till resegruppen, Ingrid Andersson och Annika Rannström för en väl genomförd och fin dag!

 


Art After work den 11 april 2018 – Visioner för framtidens Linköping

Medverkande stadsarkitekt Johanna Wiklander

Arkitekturprogram för Linköpings innerstad

Linköping våra drömmars stad, eller snarare Johanna Wiklanders visioner av hur Linköping skall utvecklas vad gäller gatunät och bebyggelse, handlade kvällens föredrag om. Av stor betydelse för en stadsplanering är att framkomligheten finns överallt. Gatunätet ska var öppet så att man inte hamnar i en återvändsgränd. De privata gårdarna ska var fredade från trafik. Johanna Wiklander beskriver planen för innerstadens tillväxt som ska förtätats och bli mera sammanhållen.  Den för närvarande långsmala kartbilden över bebyggelsen ska bli rundare. De offentliga rummen ska tas tillvara som mötesplatser och bli mer attraktiva där bl.a. ljus ska bidra till säkerhet.

Stadsmiljö

Vi får veta mycket om vad arkitektur är. Att det avser allt mänskligt byggande och formande av den fysiska miljön. Ledande begrepp är skönhet, styrka och användbarhet. Vi får insikter i vilka arkitektoniska kriterier som används för att värdera kvalitén på tänkta byggnader. Där volym, färg, textur, ljusinsläpp (såväl solvinklar som fönsterinsläpp), placering, variation, omgivning och materialanvändning är några grunder för värdering som en stadsplanerare använder vid beslut om byggnadslov.
För att ge oss kunskaper om vilka kommunala organ som ansvarar för vad i processen kring utformandet av staden, får vi veta att trafikreglering och infrastruktur inte ligger på stadsarkitektens bord.
Vi får se bilder som visar kvalitéer i byggnader och får en upplevelse av hur en stad kan utvecklas från folkhemstiden till idag.

Johanna Wiklander, föreläsare 2018-04-11
Foto Gullbritt Weiland

Med en stor insikt och mycket varm hand ledsagar Johanna Wiklander oss i visioner för framtidens Linköping. Den som lever får se!!

 

 

 

Efter minglet gick vi glatt ut och tittade med delvis nya ögon på vår stad idag! Vi vill Tacka Johanna för ögonöppnaren!

 


Konstvetarseminariet 2 på upptäcktsfärd i temat ”Konst och teknik” den 6 april 2018.

Atelje Lyktan
Foto Gullbritt Weiland

Efter att ha bearbetat flera infallsvinklar på vårt tema ”Konst och teknik”, där bland annat begreppet design varit i fokus vid flera tillfällen, begav vi oss till Stockholm för besök på belysningsföretaget Ateljé Lyktan. Här får vi en genomgång av processen vid framtagning av industriell design. Hur ett designföretag växer fram i historisk belysning är också av intresse när man ser på produktionens utveckling och hur man skapar ett varumärke och design som både håller över tid och samtidigt förnyar sig.
Vi får också veta vilka aspekter som behandlas och beräknas innan en produkt kommer ut på marknaden. När vi sedan betraktar och upplever de speciella produkterna förstår vi betydligt mer av vilket arbete som ligger bakom. Tack Jonas Flogell för att du introducerade oss i skapandet av belysning för både offentlig miljö och för våra hem. Nu upptäckter vi t.ex. våra gatlyktor och ser skillnader i hur de lyser och hur de bidrar till den offentliga miljön.

 

När allt förändras, utställning på Fotografiska
Foto Anna Clarén

Färden går vidare till Fotografiska museet och två olika utställningar. Anna Clarén: När allt förändras och Christian Tagliavini: The Extraordinary Word of Christian Tagliavini.

Utställning på Fotografiska, The Extraordinary World of Christian Tagliavini
Foto Gullbritt Weiland

Två mycket olika utställningar där den ena skildrar ett psykologiskt skeende då en familj får ett barn med autism och hur det förändrar allt i familjens liv. Den andra utställningen visar nytillverkade handgjorda kläder från olika historiska skeden som modeller visar och fotografen skildrar i ett bildspråk från respektive tidsepok.

 

 

Vårt tema ”Konst och teknik” har fått ytterligare dimensioner i upplevelsen av hur teknik och konst är sammanbundna med varandra och kan användas för att åstadkomma intressanta konstupplevelser!

 


Konsthistoriska klubbens årsmöte den 21 mars 2018

För första gången hade KKL förlagt sitt årsmöte till Konsthallen Passagen. Syfte var bl.a. att få till stånd ett bättre diskussionsforum med större närhet till medlemmarna inför årsmötesförhandlingarna. På dagordningen fanns en central fråga om ändring av våra stadgar. Det blev också en livlig diskussion om ett par begrepp som slutade med att ett begrepp ströks. Innan förslaget kan antas återkommer det vid nästa årsmöte enligt våra stadgar. Se bilagan:  Stadgar ändringsförslag .

Konstvetaren 2017 Foto Gullbritt Weiland

Till detta årsmöte blev också vår tidskrift Konstvetaren färdigställd. Den presenterades av redaktionsgruppen och distribuerades till de närvarande medlemmarna. Till vår glädje kunde också vår grafiske formgivare Mats Fredriksson medverka. Samtliga skribenter: Anna Ingemark, Anita Arbrandt, Irene Karlsson, Gunilla Thurfjell, Staffan Rudner och Mariann Ekström Svensson lovprisades för de fina artiklarna av redaktionsgruppen.  Det är verkligen med stolthet vi visar upp vad en konstförening kan åstadkomma när medlemmarna är aktiva. Redaktionsgruppen tackades också för gott arbete.

Karin Lehander och Monika Minnhagen avgående styrelsemedlemmar hyllades
Foto Gullbritt Weiland

 

 

Vår grafiske formgivare Mats Fredriksson har många projekt på gång. Vid besöket hos oss denna gång visade han ett projekt med fotokonst som ska leda till ett par böcker och ett par mappar av John Selbings produktion. En unik samling bilder som Mats redigerar. Ett så gott som ideellt projekt som Mats gärna förankrar i intresserade miljöer som i Konsthistoriska klubben.

 

 

 

Kvällen avslutade med laxpajer á la Kerstin Lundin! Mycket mysigt och gott i målarsalen på små pallar. Ja, mycket ska man vara med om en onsdag i mars! Tack till alla som gör det möjligt!

 


 Föreläsning den 7 mars 2018

Föreläsning med Niclas Franzen 2018-03-07
Foto Gullbritt Weiland

Akseli Gallen-Kallela och hans tid – Symbolismen och saga i finsk sekelskifteskonst

medverkande Niclas Franzén

 

I vårt tema om den finska konsten har vi nu kommit till den tredje delen. Niclas Franzén har gjort en djupdykning i den finska symbolismen och presenterar stilen, ideologin och influenserna i den finska konsten under sent 1800-tal och början av 1900-talet. Niclas fångar vårt intresse med sitt lätta tilltal och sina omfattande kunskaper. Vi får uppleva Akseli Gallen-Kallelas utveckling från sedvanlig realistisk konstnär till symbolist. Bland hans motiv finns också sagobilder ur finska sagotraditionen med gestalter som inspirerats av eposet Kalevala.

Aksel Gallen-Kallela, Ainomyten triptyk, 1891

När de nordiska konstnärerna tog sig till Paris i slutet av 1800-talet mötte de en ny rörelse som de inspirerades av. Fransmannen Jean Moréas hade skrivit ett symboliskt manifest 1886 där han beskriver den nya rörelsen och de ideologiska rötterna. De andliga värdena och befrielsen från samhällsmoral och nyttotänkande gav konstnärerna friare uttryck. Man skulle inte bara skildra det realistiska utan även det man inte kan se med blotta ögat. Niclas menar att alla konstnärer, som inspirerades av denna rörelse, inte alltid var bevandrade i ideologin men inspirerades av den nya och s.k. dekadenta livsstilen.

I flera bilder förekommer samma motiv men med lite olika schatteringar beroende på vilken konstnär som skildrat motivet.  Akseli Gallen-Kallela var en förgrundsfigur som inspirerar andra finländska och nordiska konstnärer. Då de nordiska kontakterna vid sekelskiftet var betydligt mer intensiva än i våra dagar så är det svårt att säga vilka konstnärer som influerar vilka.

Hugo Simberg, The Garden of Death, 1896

Vi får ta del av flera finska symbolister som: Hugo Simberg, Magnus Enckell, Beda Stjenschantz, Ellen Thesleff, Pekka Halonen och deras konstnärskap då Niclas väver samman den historiska tiden, teosofin, med de konstnärliga uttrycken. Ett besök i Tammerfors domkyrka är ett givet mål om man vill se finsk symbolism när den är på sin höjdpunkt, rekommenderar Niclas.

Ellen Thesleff, Thyra Elisabeth, 1892

Vi vill tacka Niclas för en utomordentlig föredragning med både stringens, struktur och med strålande exempel på symbolism! Som varande konsthistoriker vågar Niclas också ge oss sina egna värderingar och anekdoter, vilket ger liv åt beskrivningarna.
En mycket nöjd publik visade sin uppskattning!

 

 

 


Konstresa till Stockholm den 14 feb 2018

På resande fot igen för att uppleva två utställningar, en på Millesgården och en på Waldemarsudde. Vi anländer i god tid och får en pratstund i kön till utställningen ”Den moderna kvinnan” med de finska konstnärinnorna: Helene Schjerfbeck, Ellen Thesleff, Sigrid Schauman och Elga Sesemann verksamma från det sena 1800-talet och under större delen av 1900-talet. Vår guide är en erfaren och mycket kunnig person med förmåga att levandegöra konstnärerna. Vi får både inblickar i den finska historien och naturligtvis i konstnärernas individuella liv.

Helene Schjerfbeck, Grönt äpple 1915
Foto Gullbritt Weiland

Sigrid Schaumann, Strandträd
Foto Gullbritt Weiland

Sigrid Hjertën, Negern 1924
Foto Gullbritt Weiland

Ellen Thesleff, Dekorativt landskap 1910
Foto Gullbritt Weiland

Elga Seseman, Blomsterförsäljerska 1946
Foto Gullbritt Weiland

 

 

 

 

 

 

Ett gemensamt drag för dem alla verkar vara deras stolthet som yrkeskvinnor. De konstnärliga uttrycken är däremot mycket olika även om man ser deras djärvhet i det moderna bildspråket. Scherfbecks porträttmålningar i dova färger är fängslande. Elga Sesemanns färgbehandling är utomordentligt sprakande och Ellen Thesleff expressionistiska form och färgspråk är dovare med fin ljusskildring. Sigrid Schauman har målat kubistiskt inspirerade landskapsskildringar.

Utställning med Sigrid Hjertén på Waldemarsudde
Foto Gullbritt Weiland

Efter lunch med bedårande utsikt från Forestas restaurang far vi vidare till Waldemars udde.
En guide med en stor berättarglädje möter oss för en lång och innehållsrik föreläsning i kronologisk ordning över Sigrid Hjerténs liv och konstnärskap. En fantastisk resa i färgexcesser som får oss att häpna även om vi sett delar av utställningen tidigare. Det intressanta är att se hela detta konstnärskap i dess omfång och dess utvecklig över tid och i förhållande till det liv som Sigrid Hjertén levde. Vår uppfattning om konstnärinnornas självständighet och obändiga vilja att uttrycka sig i bild förstärks från förmiddagens finska konstnärinnor som verkar under samma tid. Sigrid Hjerténs senare verk från 30-talet imponerar framförallt på oss.

Vi som var med på resan vill tacka den nya resegruppen: Kerstin Stål, Annika Rannström och Ingrid Andersson för att Ni ordnade denna tur till två mycket sevärda utställningar som vi varmt rekommenderar alla att besöka.

 


Art After Work den 24 januari på Passagen

medverkande Monika Minnhagen-Alvsten

Vi inleder det nya året 2018 med ett finskt tema som uppföljning av förra årets jubileum av den finska självständigheten 100 år. Det är Monika Minnhagen-Alvsten som är först ut med föreläsningen om finsk konst och design. Vilken dragningskraft Monika har! Det märks på tillströmningen av muntra medlemmar. Hon har under många år varit medlem och styrelseledamot i KKL. Alla vet att Monika är kännare av konsthistorien och dess etnologiska uttryck, och alla vet att man kan förvänta sig en gedigen och väl underbyggd föreläsning som engagerar oss åhörare.

 

Akseli Gallen-Kallela. Gosse och kråka , 1884

När man lyssnar på Monika är historiebeskrivningen lika central som representationen i de konstnärliga gestaltningarna. Vi får i framställningen följa den finska historien från 1880-talet fram till 1980-talet. Många välkända konstnärer har Monika plockat upp och visar deras betydelse i den finska historien: Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg, Akeseli Gallen-Kallela, Pekka Halonen, Ellen Thesleff, Alvar Aalto, Tyko Sallinen m.fl. och andra mindre kända som Elga Sesemann. Väsentligt i beskrivningen av dessa konstnärer är deras betydelse för den finska identiteten samt vikten av hur konsten har bidragit till Finlands utveckling till en modern stat med välkänd och beundrad design.

Alvar Aalto. Vas

I Monikas analyser av bilderna ger hon oss intressanta iakttagelser av både motivval, komposition och koloriten i bildspråket. I formgivnings sammanhang kan vi också lägga märke till mönster som givit Finland sitt kännemärke som tex Marimekko och möbelkonst av Alvar Alto.

KKL vill tacka Monika Minnhagen-Alvsten för ett stort engagemang och djupa kunskaper som vi genom åren fått ta del av och som vi hoppas få njuta av snart igen!
Tillsammans med Kerstin Lundins och Marianne Örtlunds tilltugg till drycken blev även denna kväll något att minnas som ett signum för AAW i Konsthistoriska klubben.